Boden Hockey tar som ni alla vet emot Vallentuna nu på lördag i HIVE Arena. Jag tog mig en pratstund med utflyttade “Bodensaren” Max Kardevall som förra säsongen hade just HIVE Arena som hemmahall men som denna säsong återfinns i just Vallentuna.
Hej Max, det ska bli skoj att se dig i Boden igen. Vad har du att säga om säsongen så här långt?
– Det har varit lite upp och ner tyvärr. När vi har spelat som vi vet att vi kan så har det gått bra. Vi slog bland annat Väsby här tidigare och då gjorde vi en riktigt bra match. Dessvärre har vi strulat till det i några matcher, säger Max Kardevall.
Vad säger du är Vallentunas styrkor denna säsong?
– Vi är bra på mycket, men det som har fungerat riktigt bra är defensiven, och målvaktsspelet, fortsätter Kardevall.
Du har med dig Hugo Haas, även han spelade med Boden ifjol. Hur har han skött sig i år?
– Hugo har varit på ett riktigt bra spelhumör och är en stor del till att vi har vunnit alla matcher i Allettan så här långt. Det har blivit tre segrar på tre matcher, så vi hoppas att den trenden fortsätter.
Hur ser veckan ut för er del?
– Vi åker upp till Sundsvall nu närmast och sen har vi match mot Boden på lördag och Piteå på söndag. Det ska bli sjukt roligt att möta Boden och jag är riktigt peppad, säger Max Kardevall.
Hur känns det att möta Boden med alla dina forna lagkamrater?
– Det är såklart lite speciellt. Ska bli skoj att få reta Tamminen lite, säger Max med ett skratt.
Ja, det är klart du vet väl vilka knappar du ska trycka på för att få igång Tamminen?
– Frågan är väl bara om jag VILL trycka på dom knapparna, fortsätter Kardevall och skrattar högljutt.
Då återstår det väl bara att önska lycka till mot Sundsvall och Piteå, men se mot Boden så hoppas jag att ni har lite mindre lycka…
– Haha, ja jag kan förstå det. Men tack i alla fall, två av tre är ju inte så illa, avslutar Max Kardevall med ett skratt.
Vi får ändå hoppas att just Kardevall och Haas inte har en bländande afton mot Boden Hockey på lördag, men den som beger sig till hallen får se.
Väl mött i HIVE Arena
Björn Norén
Vi i Boden